JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Vanliga frågor och svar

Man kontaktar tingsrätten och frågar. Samma dag som förhandlingarna hålls finns det elektroniska anslagstavlor i tingsrätten där man kan läsa vilka förhandlingar som hålls den dagen. Tingsrätten har en överenskommelse med media om att varje torsdag skicka uppropslistorna till nästkommande veckas förhandlingar per e-post.

Med slasken i tingsrättens akt menas vanligen överskottsmaterial, t.ex. arbetsanteckningar. Dessa utgör inte allmän handling och lämnas därför inte ut. En annan slask som ofta nämns i media är det överskottsmaterial som kan finnas i polisens förundersökning, t.ex. i form av förhör med personer som åklagaren inte ansett ha någon betydelse. Denna slask finns endast hos polisen och kan endast fås ut av den misstänkte och hans försvarare.

Genom att läsa tingsrättens akt där polisens förundersökning och åklagarens stämningsansökan finns.

Det beror på varför förhandlingen inställdes. Det vanligaste skälet är att en tilltalad eller ett vittne inte kommit eller kan komma till tingsrätten. I de allra flesta fall blir det en ny förhandling vid ett senare tillfälle.

De flesta handlingar är offentliga. Endast handlingar som bedöms vara till skada för någon av parterna eller ett vittne, t ex ett barn, kan i vissa fall sekretessbeläggas. Tingsrätten fattar beslut om sekretess i det enskilda fallet.

Tingsrätten tar ut avgifter enligt avgiftsförordningen när det gäller fax och papperskopior. De 9 första sidorna är som regel kostnadsfria, den 10: e kostar 50 kronor, annars kostar varje sida 2 kr styck.

Handlingar som sänds via e-post är som regel kostnadsfria.

Mer om vilka avgifter och i vilken form olika uppgifter lämnas ut framgår av tingsrättens beslut. Närmare upplysningar om detta kan ges genom tingsrättens regestratur.

Som vanlig papperskopia som antingen hämtas eller skickas med post eller fax.

Det går även bra att få handlingar sända via e-post.

Nämndemännen är lekmannadomare och har, liksom juristdomaren, var sin röst vid bestämmande av domslutet. Deras funktion är att garantera allmänhetens insyn i domstolarna samt att tillföra kunskap och erfarenhet om de lokala förhållandena. De föreslås av respektive parti och utses av kommunfullmäktige i förhållande till den politiska representationen och folkmängden i kommunen. Deras roll som domare är dock personlig och inte politisk.

Polisen har utrett brottet och överlämnat utredningen, som kallas förundersökning, till åklagarmyndigheten. Tingsrätten/hovrätten och Högsta domstolen handlägger målet. Ofta har den tilltalade en offentlig försvarare som är advokat. Advokaterna är fristående företag och är organiserade inom Sveriges Advokatsamfund. Ofta har Kriminalvården utrett den tilltalades personliga förhållanden och ingivit ett yttrande i målet. Yttranden kan även finnas från kommunen (om den tilltalade är under 18 år), Migrationsverket (om åklagaren yrkat att den tilltalade ska utvisas) och läkare. Om personen är frihetsberövad sköts detta av kriminalvården som även verkställer de allvarligare straffen, t ex skyddstillsyn och fängelse.



Senast ändrad: 2009-11-24